Saltvolontär i Burma

Klockan är efter tio på kvällen den sista november och vi blir hämtade av William för att åka ut och fira in Sweet December. Klockan är efter tio på lördagskvällen och vi blir hämtade av William för att åka ut och fira in Sweet December. När vi kommer dit är några från församlingen där men vi väntar på ytterligare några som ska komma. De ska bara kolla klart på en Arsenalmatch, sen kommer de. Sagt och gjort kommer männen in och sätter sig också ner och vi väntar tills klockan närmar sig tolv och sjunger Stilla natt tillsammans, de på burmesiska, vi på svenska. Kanske ändå att vi kan få lite julkänsla hit till värmen. Fantastisk tradition att börja december med att samlas och be tillsammans. Önskar bara att vi kunnat dra ut på det lite och sjunga fler julsånger och göra det till en hel bönenatt.

Sweet December i sig är hela december som är en enda månad av julfirande och ses som ett utmärkt tillfälla att dela evangeliet på. Varför inte ta med en granne till ett julkalas så får de ju höra om Guds kärlek till dem. Så smart! Gud välsigna alla julfiranden, öppna människors hjärtan och tala till de söker dig.

Ingen nattvisit till North Dagon utan gröt. Inte vilken gröt som helst heller; kycklinggröten är det ju som gäller. Tips till den som tröttnar på att äta kyckling och ris. Koka ihop allt till en lös gröt så kan det ju bli smarrigare om man har tur. Har man otur blir man magsjuk av den. Okej jag ska inte gå händelserna i förväg eller utan bevis skylla på en gröt men…

Att leka är ett lite nytt koncept för burmeser tror jag. Visst, barnen hittar ju på saker men organiserad lek för ungdomar och vuxna är något högst ovanligt. Det började lite spontant med lite klappramsor och trummande på glas och fortsatte till att vi satt där i en ring mitt i natten och lekte lite smått tillsammans. Tyvärr hakade inte männen på utan satt och skrattade åt oss, inte otrevligt utan uppmuntrande men det hade vart kul om de kunde släppa lös lite. Dags för fotbollsmatch istället och jag hakade på och såg hela första halvlek av en Real Madrid match, inte den roligaste då de var ganska överlägsna, så jag lät i pausen tröttheten ta över och gick ner för att lägga mig.

Mitt i natten i ett hus fullt med människor, en ståtoa och en mage som inte vill behålla det den så vänligt blivit fylld med. Behöver nog inte vidareutveckla den meningen mer. Klarade mig ganska lindrigt och fick sen förbön på gudstjänsten(tror jag för helt plötsligt när det var tid att dela böneämnen hördes mitt namn och alla kollade på mig med medlidande ögon).

Summa summarum gillar jag att bryta den regel som inte vill ha oss bland lokalbefolkningen på nätterna och hoppas att jag kanske får chansen igen innan hemfärd.

Allt Gott,

Maria